Så äntligen har man kommit till Runde i Norge, där de där speciella fåglarna bor, Lunnefåglar. Med sin speciella färg på näbben och sorgesamma ögon kan man inte ignorera dem utan man blir smått förälskade i dem.
Länge har man viljat komma dit men inte blivit av men på sista fotomässan i Sthlm såg kompisen och jag Zoom fotoresor anordnade en resa dit och vi tittade bara på varandra och anmälde oss på plats, nu eller aldrig. Så längtan har varit stor, över ett år.
Vi blev hämtade vid flygplatsen i Ålesund och sedan en bilresan på par timmar innan vi var framme. Då gänget var stort så blev boende för oss utspritt kring Runde men jag och kompisen fick bo på campingen i en liten, liten stuga precis vid havet, tyvärr stod en husbil så mycket hav såg vi inte.
Vi samlades i storstugan, åt soppa och fick första lektionen hur man fotade fåglar av Roger Brendhagen. Detta ska bli intressant då jag är inte är van med snabba objekt men övning ger färdighet heter det.
Sen var det dags att packa ryggan och ge sig upp för berget och det gällde att packa rätt och lätt för att kroppen skulle orka.
De första stegen uppför började jag fundera vad jag hade gett mig in på. Och bor man i ett platt landskap är inte bena vana med backar. Sakta, sakta, steg för steg tog vi oss uppför, många pausar blev det, tröjan sjöblöt men till slut stod vi där. Men vad med folk det var! Så jag placerade mig lite vid sidan av och väntade ut att vanligt folk skulle ge sig av medan vi fotografer kunde ta oss fram och fota.
Till slut lättade det så man kunde få en bättre plats, tyvärr så hamnade man bredvid en fotograf som hade satt kameran på en enbenstativ med fjärrkontroll till den och så fort en Lunnefågel kom stack han fram kameran rätt i ansikte på fågeln och fotograferade. Tyvärr är det ofta att folk gör allt för bilden och bryr sig inte så mycket om att visa hänsyn. Och man såg en hel del då folk stod nästan utan för avspärrningen för att få sina bilder då de sitter så nära fåglarna så det räcker med bara en mobiltelefon.
Men jag fick mina bilder men jag hann också njuta och bara sitta och titta på dem.
Vi är högt upp på berget eller fjället som norrmännen sa och det slutar bra ned mot vattnet.
Men man står på en plattå och blickar ner mot fåglarna och det gäller att lägga ryggan en bit ifrån så inget händer men också se till vad man sätter fötterna då det är lite knöligt och stenigt.
Efter några timmar med dessa sötnosar var det dags att vandra hemåt i midsommarnattens ljus ner till storstugan för middag och kort briefing inför kommande dag.
Och sista biten var nästan lika svår som uppåt då man fick luta sig bakåt och det är så brant att fötterna glider fram i skorna😄
Efter en lång dag var det skönt att krypa ner i sängen och sova några få timmar innan det vara dags att ge sig ut på jakt efter utter, den ska finnas efter kusten, någonstans…
Så här slutar dag 1, nästa blogginlägg blir på gungande hav så tills vidare, ha det!
KolarLottas Blog 
Åhh, vilka underbara bilder, jag bara älskar dessa fåglar. Fick skymten av dom när jag var på fågelsafari på Lofoten för ett par år sedan, dom är sååå charmiga. Du har verkligen lyckats fånga dom på bild, vilket äventyr.
Tusen tack för de fina orden💕. Ja, de är så ljuvligt söta dessa fåglar.
Ljuvliga bilder! Har varit med om det du skriver gällande andra fotografers beteenden och avsaknad av hänsyn och respekt. Har själv tänkt skriva om det på bloggen framöver. Har många gånger ställt mig frågan… Är dom där för fågelintresset eller för att jaga likes på sociala medier??
För att få bilden så finns det vissa som överskrider gränsen, tyvärr, sånt går det ej att komma från hur man än tjatar om det. Bilden är viktigare än respekten för djuret.