Fynd i gräsmattan

Ni som har gräsmatta, har ni kikat vad som finns där?  Här hemma så växer allt möjligt i gräsmattan, speciellt blommor av olika slag och nu pga torkan är inte gräsmattan lika välklippt och det har blivit en guldgruva för mig och det var dags att ge sig på jakt med kameran. Ett blått hav drar till sig min blick, den är den lilla blåklockan som står fint i kvällsljuset.

Jag förlorar tid och rum tills jag känner en brännande smärta i sidan, en av dessa eländiga rödgnetterna har upptäck mig, dessa rödmyror som jag har avskyr av hela mitt hjärta sedan barnsben. Jag flyttar på mig, granskar marken ordentligt innan jag lägger mig igen men förtrollningen känns förlorad.

Kämpar att komma tillbaka, tar några bilder till innan jag ger upp och letar efter nya motiv.

Grannens oklippta gräsmatta med de små grässtjärnblommorna blir mitt nästa objekt.

Men nu börjar jag tappa ljuset och det är dags att ge upp men de finns där till nästa gång. Man behöver inte åka så långt för att finna motiven, man behöver bara ge sig ut och se sig omkring hemmavid..

 

Annonser

Prästkragen i trädgården

När det är min tur att köra gräsklipparen så kör jag slalom mellan alla blommande blommor, inte har man hjärta att meja ner allt det fina (och min karl har stränga order att göra samma sak) . Och så står de som små klungor här och var och lyser upp. Och jag har länge sett prästkragarna lysa så vita och fina så nu kunde jag inte motstå dem längre så jag hämtade kameran för att få några bilder på dem.

Men jag förstår inte varför att jag skulle få detta anfall när det blåser så trädena nästan ligger ner!

Men det finns lite mer än prästkragar, en överblommad humleblomster:

Midsommarblomster:

Och när jag kikade på hundkexen fann jag denna lilla krabat;

Fast nu blev svartvita flugsnapparen sur på mig, detta var allt för nära holken deras och den satt arg och tjattrade tills jag gick iväg. Men nu hade jag dämpat behovet att fota prästkragarna, nu kan jag åter sitta och titta på dem tills suget kommer tillbaka igen.

Skogens små skatter

Våren kom med flygande fart, värmen har gjort att blomningen gått mycket fort och många blommor blommar långt tidigare än normalt.
För mig var det dags att besöka en av skogens skatter, Guckuskon, denna mäktiga orkidén som känns så exotisk. Det finns ett ställe där finns Guckuskor som är helt gula och detta är ovanligt och kan inte finnas på så många ställen. Så klart så använde jag favoritobjektivet, Pentaconen, den ger mig inspiration att skapa bilder.

Och alla är inte lika, ibland måste man skilja sig från mängden:

Men det finns så mycket annat i skogens skattkista:
Ormbunkar som är på väg att slå ut.

Eller liljekonvaljer:

Att få vandra i skogen, se alla skatter som finns där av olika slag gör att man känner sig rik och själen fylls av energi och går ner i varv. Och för en trasig själ är det bästa läkemedlet man kan få, att bara sitta och njuta, släppa allt och ta in skogens alla skatter.

Snart så stor de i full blom

Kompisen tog ut mig i skogen idag för att se hur det såg ut, allt kommer i rasande takt nu och där stod de i knopp, de underbart vackra guckuskorna. Men även andra hade vaknat och man blev attackerad av en stor armé av mygg men snart hade Thermacellen börjat verka och höll dem på avstånd så man kunde arbeta i fred.
Jag har blivit så fäst i det gamla Pentaconobjektivet så alla macrobilder är numera tagna med den.

 

Harsyra

Harsyra är en flerårig ört med krypande jordstam. Den bildar ofta stora mattor där den trivs och är lätt att känna igen på sina klöverlika blad och vackra blommor. Bladskaften är ofta rödaktiga och de gröna bladen viker ihop sig när det regnar (Harsyra kallas ibland för skogens barometer, eftersom harsyrans blad fälls ihop när regn är att vänta) eller när det blir kväll. Harsyra blommar i maj-juni med vita blommor som sitter ensamma på skaft från jordstammen. Kronbladen är tunna och vita med röda ådror, sällsynt förekommer också former med rosa eller violetta blommor. Fröna är längsribbade och försedda med ett yttre elastiskt skikt som spricker upp explosionsartat och slungar iväg fröet ur kapseln.

Bladen används som citrusliknande komplement i sallad eller som smakförstärkare till sås. Går bra ihop med russin och äpple och kan med fördel ingå som citrusliknande bas i efterrätter. Kan även blandas med vatten till måltidsdryck.

Surblad, jag hörde de orden från ett barn när jag arbetade på fäbodvallen, han letade efter harsyran som han visste skulle växa där. Och nog är bladen sura men uppfriskande och ett och annat blad tuggar man i sig när man vandrar i skogen. En av alla ätliga växter i skogens skafferi.

Livet så skört

Så står de där så underbart vackra, det lyser vit och blått om varannat, men de har så kort tid att visa sina vackra blommor, snart är deras tid över och de vissnar ner och dör. Men vi minns dem, minns deras vackra blommor. Och så är är även livet, så snabbt det kan gå från full blomning till något som inte finns längre. Så ta hand om livet, ta hand om er och era kära, se framåt och ej bakåt.

Något gul, något blått, något vit

Nu kommer de allihop i rasande takt, vårblommorna. En kort promenad i veckan som var så fick jag syn på de allihop så jag tog några bilder innan regnet fick mig att dra mig hemåt. Men nu vet jag att de har kommit och det ska bli fler stunder med dem.

I trollskogen

Våra skogar försvinner i rasade takt och den skog man vandrade igår är borta dagen efter. Så att få vandra i en riktig trollskog känns vördnadsfullt och detta fick jag göra när en kompis visade mig en underbar plats vid naturreservatet Florarna, Stora Agnsjön (Uppland), en skog som kommer att bevaras tack vare att den finns i naturreservatet. I den här skogen är man iakttagen av de som bor här, trollen kikar fram bakom stenarna, på myren dansar älvorna när solen sänker sig ner bakom träden, en helt underbar plats som jag blev förälskad i. Vi satt med varsin kopp te och tittade över sjön och njöt. Att vandra hit efter all nederbörd under veckans gång var bitvis lite svårt men inte värre än att man fick ta lite omvägar på de mest vattensjukaste ställena.

Men så började skogen locka och dra och jag började se mig omkring, vilken skog!

Stora härliga mossbeklädda stenblock, och små svampar.

Med ett leende så vandrade jag vördnadsfullt i skogen och myren och försökte fånga deras själ. Vart jag än såg kikade ett troll fram.

Och som vanligt när jag har träd omkring måste jag bara göra en skakbild.

Och sedan byte jag från stort till smått

Men allt det roliga har ett slut och vi vandrade tillbaka men jag viskade till trollen att vi ses igen och ett klingade skratt fick jag som svar.

Ett litet paket…

Idag hämtade jag ut ett paket och med ivriga händer så öppnade jag det så snabbt jag kom hem. Inuti paket som var väl paketerat låg en Pentacon 1,8 50 mm, beställd via eBay från England. Hade hört att den skulle vara en pärla i macrofotograferande och ge en fin bokeh.  Dessa gamla objektiv är speciella, man jagar efter det bästa nya objektivet för att få den bästa skärpan men ibland är gamla de bästa. Så på med objektivet på kameran och sedan var det bara att dyka ner i grannes oklippta gräsmatta, tyvärr så råkade man ramla rakt ner bland rödmyror, mitt stora hatobjekt sedan min barndom där jag av misstag satte mig en rödmyrstack. Så det var snabbt upp, borsta av sig men de hade redan gjort de skulle och ena armen sved bra. Men vid nästa dyk ner lite längre bort gick det bättre, första bilden och jag var såld, vilket objektiv!

Helt salig låg jag bland dessa blommor och fångade deras skönhet.

Men nu ville jag se hur det var i skogen så jag vände ryggen åt grannes gräsmatta och stegade in i skogen.

Tänk vad ett spindelnät kan bli så vackert.

Sedan några ormbunkar

Och nu sätter jag er fantasi på prov, säger Ronja Rövardotter och hennes pälsmössa som några små tog omhand om.

Ja, detta var bara ett första test av objektivet, en snabb runda men jag är som sagt frälst. Tänk vad ett gammalt objektiv kan leverera.

Ett tack

Påsken är över och med den även Konst på väg där jag har utställning hemma i Strömsbergs bruk. Vill säga ett varmt tack till er alla som besökte mig, trotsade kyla, snö och hala vägar för att åka och titta på alla utställare i kommunen. Många fina ord gav ni mig som värmde gott.

På min hemsida kan ni se vilka bilder som fanns med i årets utställning och det finns också en liten filmsnutt.

Det har varit ett riktigt aprilväder med snökaos, när jag kom hem igår efter arbetsrundan möttes jag av ett otroligt fågelliv. Hungriga fåglar vid matningen och det var mest av bergfinkar och grönsiskor. Och nu har även stenknäcken kommit tillbaka som varit borta hela vintern.

Nu på kvällen har ovädret dragit förbi så jag gick ut för att fånga några blåsippor…

Ha det gott!