Knuthöjdsmossen har jag inte besökt på närmare 10 år (om jag minns rätt )men nu var det dags, en workshop med Fotomagica var planerad där, en dag bara men jag tänkte vara där lite längre så bilen packas, tältsängen ställs in och bäddas, gasolkök och mat lastas in med fotoutrustningen. En titt på antal svanar vid Tysslingen men det hade inte kommit så många ännu så det stoppet hoppas över. Vädret hade kunnat vara av det bättre slaget men nu fick man stå ut med gråväder och regn.
Jag valde att ta en lite mer slingrigare väg än de stora vägarna, man får se mer och lugnare tempo, vägstressen får jag nog ändå då man ligger och tuggar ett antal mil varje dag. När jag kommer fram till Hällefors letar jag upp en resturang för lite mat och hittar en på ett industriområde, kan jag undvika pizzerior så gör jag det och sedan var det dags att ta de sista kilometern till mossen.
Då det är fortfarande is på småtjärnarna så är det dåligt med fågel, några kanadagäss och i fjärran hörs orrarnas kuttrande och tranornas trumpetande. Jag tar fram kameran och ger mig ut direkt, allt är sig likt fast det gått så lång tid sedan sist.
Bitvis är det blött men övervägande är det fruset, isen börjar släppa men än är det långt kvar innan den har försvunnit helt. Med vant öga letar jag efter utsnitt, känner in miljön, funderar och filosoferar och snart har jag gått ett varv på spängerna och är tillbaka vid bilen. Där möter jag en till som ska vara med på workshopen som kört från Malmö men hon övernattar på herrgården, jag kryper in i bilen och kikar på bilderna som tagits.
Regnet hamrar tungt mot biltaket men jag myser i bilen, ända som jag saknar är en liten lampa, bilens vill jag ej använda för då kanske inte bilen startar. Skönt att man kan göra bilen till en liten husbil och man kan göra lite längre turer. När klockan är strax efter nio orkar jag inte hålla ögonen öppna och kryper ner i sovsäcken, kl 0500 ringer klockan och det är en ny dag.
Jag tar ett nytt varv på mossen tillsammans med Kristina som också dykt upp, vädret är fortfarande av den sämre kvalitet men bättre det än klarblå himmel. När varvet är gått är det dags för frukost och stödvila några timmar.
På eftermiddagen åker jag till Herrgården där vi ska mötas upp, strax därefter dyker Mattias och Bengt upp, och resten av deltagarna. Det som är bra med Fotomagica är de små grupperna, det blir enklare att lära känna alla och man riskerar inte att stå i vägen för varandra. En genomgång så är det dags att vända tillbaka till mossen för ytligare ett varv för därefter åka tillbaka för kvällsmat och kika på bilderna.
Efter man har gjort några varv på mossen så känner man att hjärnan börjar bli trött att leta motiv så morgonens tur blir lite kämpig innan det kommer igång. Men vi är duktiga på att försvinna och man ser knappt varandra och så kommer ett sms, kaffe vid parkeringen om 20 min. En efter en kommer tillbaks och kaffet värmer upp kalla kroppar. Det är dags för att avsluta denna workshop och vi byter instagramkonton med varandra innan vi tackar för oss och ger oss av. Som alltid en lyckad workshop med Mattias. Jag sätter nosen mot Tysslingen då det är nu rapporterat 2000 sångsvanar.
Jag har valt att använda längre slutartider på svanarna än de traditionella bilderna på svanar. Regnet vräker ner och jag börjar fundera på om jag ska åka hem redan nu och inte på lördag, tittar på väderprognosen, ska bli kallare och slå över till snö och detta gör att jag åker hem. Ett gott beslut för när jag vaknade hemma på lördagen så var det en vit värld.
Det har varit härliga dagar där jag fått umgås med kameran och kamrater, känner mig påfylld av energi.
Tack Mattias/ Fotomagica för en lyckad dag på mossen.
KolarLottas Blog 