I skogens famn

I alla tider har naturen varit en tröst för sargade själar och även jag själv har sökt min tröst där i svåra stunder. Att låta naturen få famna dig, sätta sig ned, lyssna, känna in och knuffa undan tunga tankar som maler på. Kanske ger naturen ett tecken till dig genom en fågel, en sten som är formad på speciellt vis eller något annat som gör dig uppmärksam.

Aldrig är skogen lycklig som nu i sol och regn
aldrig så överflödade av fin lukt och glitter,
aldrig så lekfullt tröstande—mig når den bara inte
fast jag söker och ber. Min smärta är för bitter

Karin Boye

Har du glömt att skogen är ditt hem,
att den djupa stilla skogen står och väntar på dig som vän?
Lämna stadens oro, kom till skogen åter,
endast så kan du bli hel igen.
Har du glömt att skogen är din vän?
Myrans vägar under himmelen,
källan, där det växer upp små ljusa samtal,
gläntan, där man leker med ett regn, är de glömda.
Minns du inte dem?


Bo Setterlind

Låt skogen famna dig, vagga dig till ro i en bädd av mossa och stenen till kudde. Låt alla tankar få fara upp och bort, lyssna på koltrastens sång. Låt hjärtat bli helad.

3 reaktioner på ”I skogens famn

      1. Ja och statens, dvs vårt eget, skogsbolag följer efter i samma spår. Lite mer olydnad från samhället behövs tyvärr. Kanske allmän friluftsdag för alla skolor i en kommun när en kalhuggning sätts igång. Jag menar, allemansrätten är ju en rättighet….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.